Emmaboda Tidning 141112 - page 17

17
EMMABODA TIDNING
Grosshandlare Axel Neikter:
Satte fart
på handeln
i Emmaboda
Lika obetänkt och brådstörtat bytte
bondbyn namn Gantesbo blev Emma-
boda! När invigningen i augusti 1874 var
överstånden och kung Oscar sagt sitt om
stationens utsökta vackra läge (ovetande
om sankmarken) började bebyggelse och
köpenskap så smått komma i gång runt
det ensamma stationshuset i kärret... Fö-
regångsmannen inom handeln och sam-
hällsbygget var utan tvekan Axel Neik-
ter? Men vem var den karlen egentligen?
Axel Neikter var bondpojke, född 1874,
från Ljuders socken. Hans bana som han-
delsman inleddes när han som 22-åring
började som bodknodd och bokhål-
lare hos sin morbror August Rosén, som
öppnat en handelsbod, belägen norr om
järnvägsspåren i det nyfödda Emmaboda
stationssamhälle. Efter ett par år övertog
morbrodern övetog Axel Neikter, i kom-
panjonskap med sin kusinen Alfred Ro-
sén, handelsboden i Emmaboda.
Ett grossistföretag
Det var två ambitiösa släktingar i sam-
verkan i – gossar med drag under galo-
scherna.
Första åtgärden var att förvärva den
Thorsellska handelsboden, en butik som
varit i gång alltsedan året efter järnvägs-
invigningen. Butikens läge ansågs utmärkt
(nuvarande Ahlsells) på tomten utefter
Långasjövägen.
Därmed slog kusinerna två flugor i en
smäll en konkurrent var utraderad och
det egna företaget blev ett alltmer domi-
nerande handelsställe i Emmaboda.
Med en annan giv var utökat försäljnings-
område. Den saken blev verklighet när
firman blev utsedd till grossistföretag.
Idet skedet delade sig kompanjonerna och
gick skilda vägar: Alfred Rosén övertog
en större affär i Örsjö medan Axel Neik-
ter blev kvar i Emmaboda.
Varuhuset i lågor före jul jul
Ett nytt av affärs- och bostadshus var näs-
ta utspel. Och nybygget inte vilken en-
kel liten snusbod som helst – ett stort och
pampigt trevåningars affärs- och bostads-
hus växte upp på den Thorsellska tomten
utefter Långasjövägen– det största huset
dittills i Emmaboda. Bottenvåningen upp-
togs av affärslokaler, mellanvåningen var
Axel Neikters privata bostad samt hyres-
lägenhet för till provinsialläkaren medan
tredje våningen avsattes för enkelrum för
personalen. Axel Neikter hade själv ritat
och givit nybygget sin utformning.
Men så inträffadedet oväntade. Fyra nät-
ter före jul året 1904, just som nybyg-
get var i det närmaste färdigt, utbröt den
eldsvåda som lade hela komplexet lades
i aska.
Den förödande branden var naturligtvis
ett svårt avbräck. Men Axel Neikter var
inte den som lät sig varken kväsas eller
stukas. Stursk och enveten i humöret,
snarlik Karl Oskars beteende vid den
omtalade madhusbranden i Utvandrar-
nas Ljuder satte den drabbade handels-
mannen omgående i gång med att åter-
uppföra en byggnad på platsen exakt efter
samma och mönster och ritningar som det
nedbrunna.
Denna gång blev bygget klart utan man-
kemang och före julen 1905 öppnades det
nya affär- och bostadshuset vid Långasjö-
vägen.
Ungefär samtidigt uppfördes också för-
rådsmagasinet, denlångsträckta gula
längan, med lastbryggan invid järnvägs-
spåren mittför huvudaffären. Dessa båda
enheter, affärshuset och godsmagasinet,
står alltjämt kvar på sina ursprungliga
platser och är en välbekanta minnesbilder
från Emmaboda som handelsort under
den första tid efter järnvägsinvigningen.
Bataljen med Konsum
En konkurrent exponerade sig på mark-
naden. I den växande arbetarrörelsens
spår följde anspråken på att öppna en
konsumbutik i Emmaboda. Så skedde
också. Året 1907 bestämdes, på träindu-
striarbetarförbundets initiativ, att bilda en
kooperativ handelsförening med namnet
Framtiden. Meningen var att Framtiden
inom ett år skulle öppna en butik i lokaler
vid Nygatan.
Axel Neikter insåg hotet mot den egna
affärsrörelsen och organiserade snabba
motåtgärder. Kvickt som attan bildades,
på egen tillskyndan Emmaboda Handels-
förening, en sammanslutning som om-
gående kom i gång med verksamheten
eftersom den egna firman ställde både
varulager och lokaler till det nyildade
handelsbolagets förfogande. Rörelsens
eventuella överskott skulle i form av åter-
bäring återgå till medlemmar och kunder
– alldeles enligt kooperationens grundreg-
ler och principer.
Kooperativa föreningen Framtiden kom
omsider i gång men försäljningen gick
knaggligt. I kraft av tryggad ekonomi
och etablerad försäljning fick handels-
föreningen redan från början övertaget
samtidigt som intresset för kooperationen
svalnade. Bataljen blev heller inte lång-
varig efter en tid var Framtiden försatt i
konkurs. Kooperationens första försök
att etablera handel i Emmaboda slutade
alltså i ett misslyckande – men nya möj-
ligheter skulle snart återkomma.
Efter segern över kooperationen upplös-
tes Emmaboda Handelsbolag, varulager
och tillgånger återfördes till Neikters och
handeln i Emmaboda återgick därmed till
sitt tidigare lugnare läge.
Den generöse givaren.
Grosshandlare Axel Neikters minne till
eftervärlden är bevarat som den ener-
giske samhällsbyggaren och den välvillige
donatorn. Själv drabbades han tidigt av
sjukdom men var, trots ohälsan, i oavbru-
tet arbete ända till slutet.
I ett testamente gav Axel Neikter uttryck
för sin givmildhet. I tre donationer utde-
lade han sammantaget 30 000 kronor,
fördelade på följande sätt: 10 000 kronor
var avsattes till upprustning av brandvä-
sendet i Emmaboda, samma belopp var
beviljat till beklädnad av fattiga barn
inom den norra sockendelen av Visse-
fjärda församling samt ytterligare 10 000
kronor var avdelade för uppförande av
församlingshem i Emmaboda,
För denna givmildhet blev Axel Neikter,
kort före sin bortgång, föremål för sam-
hällsbornas uppvaktning och tacksamhet.
Söndagen den den 29 maj 1919 samla-
des en stor skara människor på planen
framför hans bostad, Lindås musikkår
spelade, disponent John Forsman höll tal,
skolklasser sjöng och barnens tacksam-
het framfördes av folkskollärare Hjalmar
Hartman.
Men Axel Neikter var märkt av svår
sjukdom och så mycket längre räckte inte
livskraften; knappt två månader senare,
den 16 juli 1919, lämnade han för alltid
jordelivet endast 48 år gammal. Tre dagar
därefter, den 19 juli, fördes hans stoft till
vila på Vissefjärda kyrkogård.
TEXT: Bengt Johansson.
Fotnot: Källa. Carl Ågren: Emmaboda –
ett smålänskt samhälle.
Grosshandlare Axel Neikter var mannen som
satte fart på handeln i Emmaboda åren efter
järnvägsinvigningen 1874. Järnbanor bygg-
des från tre håll och möttes genom slumpens
skördar mitt i den stora maden i Gantesbo
kalvhage. Den undanskymda lilla byn med
två gårdar, belägen i det nordvästligaste
hörnet av Vissefjärda socken blev härmed
hastigt och lustigt en järnvägsort, ett ställe
med stationshuset strategiskt placerat på ex-
akt på samma avstånd mellan de tre länshu-
vudstäderna i sydost: Karlskrona, Kalmar och
Växjö.
Neikters pampiga affärs- och bostadshus åren efter sekelskiftet 1900. Senare skedde tillbygge på ömse sidor, dels för för Bankaktiebolaget
Södra Sveriges kontor och dels för provinsialläkarens mottagning i Emmaboda. Bild: Bengt Johanssons fotoarkiv.
Sjösteens Livs öppnade 1963 en försäljningsbutik i den östra utbyggnaden. Här välkomnar affärschef
Sigvard Sjösteen första kunden, Lennart Berglund. Moshult. Bild: Bengt Johansson.
1...,7,8,9,10,11,12,13,14,15,16 18,19,20
Powered by FlippingBook